Made Of A Dream

 

Det började med att jag var så trött igår att jag somnade redan vid 22 tiden. Alla spänningar som jag gått och burit på hela den här veckan släpptes plötsligt + att jag bara sov 4 timmar den natten. Så vaknar jag 12.30 idag! :O

Helt galet groggy var jag.

 

Tror jag åt frukost runt 14, när jag orkat resa mig ur sängen och förflyttat mig till soffan. 

 

Sen satt jag mest och stirrade in i datorskärmen eller på mobilen. Min tanke var att jag skulle vakna till liv efter lite kaffe och slappande. Men det blev snarare tvärtom. Ju mer klockan blev desto mer förstörd blev jag. Vid det här laget tror jag att jag hade fått ner ca 10 stycken spel-appar till mobieln. Och börjat inse att jag alldeles för snart måste orka mig ut till Ica om jag vill ha mitt paket den här veckan samt att jag var i extremt behov av toalettpapper. Jag funderade långt och länge på att gå ner till min lokala butik här. Som jag ännu inte har besökt heller??? Jag menar toalettpapper.... Ica.... långt. Men, mitt paket vann kampen tillslut iallafall.

 

Min utomhustripp gjorde tyvärr inte saken bättre, vilket jag hade hoppats på. Det enda jag fick ut av det var allt jag kom hem med samt stelfrusna händer.

 

Vid det här laget var klockan redan 20 och min plan var att göra mannagrynsgröt till middag.

 

Slog mig ner på sängen.

 

Spelade lite spel på mobilen.

 

Hämtade mig från kylan. 

 

Kollade klockan.

 

Ehhh... 21.50, what the heck happened?!

 

Aja. Nu har jag värmt på det sista av min potatis och morotssoppa. Det gick liksom lite snabbare än att fixa mannagrynsgröt till och med.

 

 

Jag vill vara tjejen som det sjungs om. Jag vill betyda allt för någon. Ibland saknar jag verkligen. Dagen som du kommer in i mitt liv...... I´ll be waiting. ♥

  

 

 

Jag hoppas att alla ni med någon speciell i ert liv hade det mysigt på nåt sätt igår. Själv hade jag en riktigt bra dag. På morgonen vaknade jag med sällskap här hemma. Darl hade intagit min soffa sen kvällen innan. Sen föreläsning i två timmar innan lunch. Och efter lunch kom Ellis in med nyköpta semlor från ett bageri, så jag, Björn, Ellis och Isabel njöt av varsin semla och sällskapet. Sen satt vi och myste i nåra timmar, med plugg, innan jag, Björn och Isabel besökte studentpuben. De hade så klart gjort det till en kärlekspub en dag som denna, haha. Men vad fint det var där för en gång skull! Jag och Isabel delade på en flaska rött vin och sen testade jag även en kaffeöl. Den där kaffeölen var spännande. Juste vi fick ju även sällskap av Simon och hans vän en stund... vi visste inte om att Simon skulle va där så det blev en positiv överaskning när han kom  in. Även Laigar joinade oss efter ett tag. Men runt nio så packade jag och Isabel ihop oss och lämnade villan för hemfärd. Jag väntade besök i form av att min underbara gymnasievän Ina skulle komma!!!! SÅ bra avslut på en redan mysig dag/kväll! Jag har nu sällskap av en skåning, som sover på min luftmadrass, hela helgen :) 

 

 

Vågen visade precis 53,5 kg. För en timme sen visade den 53,9 kg. För en dag sen visade den 54,4 kg. För två dagar sen visade den 54,7 kg och för tre-fem dagar sedan så visade den 55-55,5 kg. Detta trots att jag under den senaste veckan har ätit fullt normalt, plus att jag har fått i mig en hel del onyttigheter i form av kakor, bullar och godis. Under tiden jag var i ett förhållande så gick jag upp 8 kg, de så kallade sambokilona. Men sen när jag blev singel så gick jag ner alla dessa igen, på ungefär ett år. För att hålla koll på att jag inte fortsatte att gå ner i vikt så önskade jag mig en personvåg i julklapp, vilket jag fick av syster. Under två veckors relativt frekvent vägande så kände jag mig lättad över att min vikt stod stabil. Men nu har jag på under en veckas tid ofrivilligt gått ner 2 kg. Ja jag åkte på influensan, men det var bara under en dag som jag inte orkade äta något så det ska inte spela så stor roll. Dessutom gick jag under 55-strecket innan influensan.

 

När jag googlar ofrivillig viktnedgång så får jag upp alla möjliga otrevliga sjukdomar såsom bland annat cancer och diabetes. Men många, många andra också. Kul. Jag är ingen hypokondriker, men jag har hört att ofrivillig viktnedgång är något som man ska vara aktsam på. Så nu funderar jag över, bör jag kontakta vårdcentralen? 

I fredags var jag ute och träffade lite folks. Vi satt på Galways där alla utom jag intog öl. Jag själv höll mig till cola hela kvällen pga förkylningen och att jag skulle jobba dagen efter. Men det var inte det jag skulle skriva om. En vän till mig börjar plötsligt prata nedvärderande om tjejer i vissa situationer. Tjejer som blir singlar igen efter ett förhållande/ragg blir ofta bittra och "hatar" helt plötsligt alla män, typ så. Att många tjejer är väldigt gnälliga. Jag kan hålla med henne till viss del (när det går till en rejäl överdrift), men en tanke slog mig ändå... hon har nog aldrig blivit ordentligt sårad av en pojkvän eller en väldigt nära vän av motsatt kön. Flera gånger i rad. Inom en inte alltför lång tidsperiod. Jag känner folk som jag fullt ut skulle förstå om de aldrig mer vill/orkar beblanda sig med män. Även om jag innerligt hoppas att de fortsätter kämpa. Jag har själv blivit totalt övertrampad/påtrampad av en nära vän och sådant känns, hårt. Men sen är det ju klart att man tar sig upp igen. Man löser sina issues. Men det ska få ta den tid som behövs, utan att man anses som löjlig. Och innerst inne så hatar man inte på riktigt, man är bara väldigt väldigt sårad för tillfället. 

 

Ps: detta gäller så klart vise versa också... Jag känner även killar som har svårt att lita på tjejer pga diverse saker. Så jag skulle inte heller säga att detta är ett generellt "problem" för just tjejer. Om det ens är ett problem? Jag har ju iofs nästan alltid haft en nära vän av motsatt kön med (med undantag för högstadiet-gymnasiet). 

 

Hela helgen har varit som en känslobomb. Det började med en utekväll i fredags som avrundades med hårda livshistorier och tårar, och slutade med i söndags av att en kollega och vän berättade att det är slut mellan honom och hans tjej. Däremellan var jag och plockade upp det allra sista (tror vi) hos mitt ex och fick hälsa på hans nya tjej.

 

 

 

Under ytan bubblar det en del som jag inte kan prata om. Fortfarande. Är mest sånt som mitt liv består av just nu. På både gott och ont. 

 

MEN jag är iallafall tillbaka på Universitetet igen. Det är mycket labarbete i de två kurserna jag ska läsa under våren. Och jag, Isabelle och Björn har lite av en reunion efter ett och ett halft år, då vi tre kommer att läsa tillsammans hela våren. Vi tre är de som har läst mest kurser tillsammans. Av de jag umgås med på fritiden också. Annars hänger jag rätt mycket med de andra molekylärbiologerna med just nu... de har lite smittat mig med deras intresse tror jag, hehe.

 

Jag kan känna att jag på senaste tiden lagt mest fokus på universitets-folket. Det har liksom lite blivit så. De är flitiga med att visa ett stort intresse för att ses. Men kan känna att jag saknar att hänga med mina gamla vänner med. Mina homies. Igår hängde jag iallafall hemma hos darl, och så fort jag klev innanför dörren där så kändes det som jag befann mig i en sorts fristad. Som en stor lättnad. Passade även på att sova över på hennes soffa :) 

 

Nä nu äre dags att sova lite. Jag har bokat in en plugg-dejt med Ellis imorrn. 

(Ps: jag är ledig på lördag kväll)

Puss